Jag flyger bort

Känner mig så jävla hemsk. Har ni hört om the Butterfly Project? Om inte, så funkar det såhär:

1. När du känner att du behöver skära dig, så ta en penna eller en markeringspenna eller så, och rita en fjäril där du brukar skära dig själv.
2. Namnge fjärilen efter någon som betyder mycket för dig, eller någon som verkligen vill att du ska må bra.
3. Du måste låta fjärilen försvinna naturligt, man får INTE försöka skrubba eller tvätta bort den.
4. Om du skär dig innan fjärilen försvunnit, så har du dödat fjärilen. Om du inte skär dig, så överlever fjärilen.
5. Om du har ritat mer än en fjäril så dödar du alla genom att skära dig.
6. En annan person kan också rita en fjäril på dig. De här fjärilarna är speciella, så ta hand om dem.
7. Även om du inte skär dig, så kan du rita en fjäril ändå, för att visa ditt stöd. Om du gör det, så namnge den efter någon som skär sig, och berätta det för den här personen. Det kan hjälpa.

Jag tänkte då ge det här ett försök, så jag ritade en fjäril på min axel och döpte den efter J (en person som betyder helt galet mycket för mig, vill inte säga hans namn här på bloggen). Redan natten därpå så skar jag mig. Och alltså, även om jag vet innerst inne att det inte skadar honom på något sätt, så fick jag grymt mycket ångest. Det kändes som om jag på det sättet visade att jag brydde mig mer om mig själv än honom, på något sätt. Vilket inte är sant. Jag älskar honom, han betyder mer för mig än någon annan.

Så äckligt jävla hemsk jag är.